Det är allt fler jag lärt känna som under senaste åren som kunnat resa till japan o tokyo. drömmen om att ta mig dit har funnits hos mig sen jag var ca 12-13 år gammal och verkligen fastnade för popkulturen som finns där, var rätt ensam om att lyssna på japansk pop/anime musik i högstadiet o att måla mycket manga. även upp i gymnasiet drömde jag mig bort under min jobbiga depressionstid. dåvarande pojkvännen sa att han skulle gärna hjälpa mig att komma dit, men det blev aldrig av utav förståeliga skäl.

 

trotts att jag under några år lade allt dedär på hyllan för jag kände mig fruktansvärt ensam med det intresset bland dom jag kände, men längtan efter att resa till japan fanns kvar. sen efter nyår 2011-2012 vaknade intresset upp rejält efter att jag kom i kontakt med många killar o tjejer som sysslade med sånt plus konvent. det kändes verkligen som att jag hade hittat hem.

 

Började förra sommaren att spara pengar för att till våren 2014 kunna åka till tokyo tillsammans med en vän. men efter att jag hamnade på försörjningstöd i somras (inte fått tag i jobb) så tvingades jag att använda pengarna till räkningar o mat, det har gjort mig jätte ledsen. så nu känns det som att det kommer att förbli en dröm tills jag är gammal... så svårt är det att få ett jobb så att jag kan börja spara igen.